Välkommen till Bibelsidans frågeforum

frageladaDetta är Bibelsidans interaktiva forum för bibelfrågor där du både kan ställa frågor, följdfrågor själv svara och kommentera på andras frågor och svar. Vi tror att det är genom frågorna som svaren fördjupas - och väcker nya frågor. Detta för att man under hela sin livstid skall ha en härlig brottningsmatch med bibelordet! Använd frågeformuläret nedan! Eller: läs befintliga frågor och svar ännu längre ner och kommentera på dem! Du kan också gärna sända oss idéer på vad vi borde ta upp i videoundervisningen! Bibelsidan är en sida i första hand för bibel och exegetik (bibelutläggning) och inte för apologetik (även om det visserligen blir en hel del apologetiska inslag) eller samhälssdebatt. Om du har frågor av mer apologetisk (dvs försvar av kristen tro) eller samhällsdebatterade karaktär så föreslår vi därför att du besöker någon sida som speciellt inriktar sig på det; tex Apologia, Credoakademin, Svenska Evangeliska Alliansen, Claphaminstitutet mfl. OBS! Formuläret nedan har krånglat lite. Vi tittar på en lösning. Under tiden: skicka din fråga på email till bibelsidan@gmail.com istället! Ställ din bibelfråga här: Namn E-post * Fråga *

torsdag 7 mars 2013

Vad kännetecknar Johannes evangelium?

Vad kännetecknar Johannes evangelium?


Bibelsidan svarar:

Johannes – är det yngsta och det kanske det mest genomarbetade evangeliet. En enig forskarkår menar att det är skrivet strax innan år 100 och troligen i Efesosområdet. Fornkyrklig tradition utpekar en av lärjungarna med namnet Johannes som författaren. Det är dock tydligt att evangeliet inte bara har en författare utan flera och att den ”älskade lärjunge” som anses vittna om allt det som står i boken avlidit innan evangeliet fick sin slutliga form: kapitel 21 är nämligen mycket tydligt ett tillägg gjort av lärjungarna till (eller församlingen kring) denna lärjunge.

Detta förhållande kan förklara de oerhörda skillnaderna i språk mellan Johannesevangeliet och Uppenbarelseboken som också skall vara skriven av samma Johannes om man får tro fornkyrklig tradition. Dessa fornkyrkliga uppgifter är visserligen inte alltid tillförlitliga, men i detta fall är det biskop Ireneus som är källan och då han föddes ca 130 evt betyder det att han skriver ner sina uppgifter endast ca 50 år efter att Joh och upp skrevs. På så kort tid borde inte så viktiga böcker ha hunnit tappa författaruppgift. Lösningen skulle kunna vara att Uppenbarelseboken är skriven av Johannes själv och därför bär prägel av arameiska (Johannes modersmål) och dålig grekiska. Evangeliet däremot är skrivet på hans vittnesmål (Joh 21:24) av hans grekisktalande lärjungar /församling i Efesos och dessa fullföljde boken efter hans död.

Avsnittet om äktenskapsbryterskan (8:1-11) tillhörde dock inte detta material utan har tillfogats boken så sent som på 400-talet. Denna text hörde troligen hemma i Lukas från början (det finns Lukaspapyr med denna berättelse på), men av olika orsaker hamnade det vid sidan om i ett par hundra år innan det åter fick sin plats i NT, då tyvärr i fel evangelium.

Johannes driver som ingen annan evangelist glädjen och styrkan i den kristna församlingsgemenskapen som avspeglar det eviga livet som i sin tur har sin upprinnelse i Guds eget inkarnerade ord: Jesus.

Här återfinns kända passager som ”I begynnelsen var ordet” (1:1) och ”Ty så älskade Gud världen att han gav den sin egen son…” (3:16). Tonen är ofta starkt teologiskt och symbolladdad: död och liv, mörker och ljus är viktiga begreppspar och väldigt mycket kräver att man redan vet en hel del om Jesus för att förstå. Detta brukar kallas den johannesiska ironin och anspelar på underförstådda samband som inte förklaras och som missförstås av personer i berättelsen men inte av läsaren. Ett klassiskt exempel på detta är rådsmedlemmen Nikodemus som kommer till Jesus som berättar för honom att en människa måste bli född ”på nytt”.

Läsaren antas veta om att en kristen kan kallas pånyttfödd och att den som har Anden är att betrakta som en ny människa och ler därför överseende när Nikodemus – som trots att han är skriftlärd – undrar hur en människa skall kunna krypa in i livmodern igen (Joh 3).

Det finns också oerhört många dubbeltydigheter i texten som ofta har sin upprinnelse i hebreiskan men är transformerade till grekiska. Det gör att Johannesevangeliet ofta blir nästan omöjlig att översätta på ett rättvisande sätt, trots att själva grekiskan faktiskt är mycket lätt, om än välvårdad.

Johannes skiljer sig kraftigt från synoptikerna i både upplägg och språk och har ett helt annat grepp på kronologin. Bland annat står det klart att Jesu jordiska verksamhet spänner över hela 2-3 år vilket de flesta historiker nog menar är mer historiskt riktigt än synoptikernas ganska schematiska framställning om 1 år. Det, tillsammans med många andra historiska detaljer, gör att man idag tillmäter Johannes en mycket stor historicitet och relevans för kartläggandet av den historiske Jesus, trots att evangeliet till sin språkdräkt oftast är närmast poetisk.

När det kommer till Jesus är ”upphöjelsen” central för Johannes. Jesus upphöjs som kung över hela världen genom att upphöjas på korset. På så sätt ger han sitt liv för att hela världen skall få liv och ”liv i överflöd”. Ordet ”liv” (grek zoe) ges enorm tyngd och är ett nyckelord i evangeliet där Jesus lovar att den som tror på honom skall leva även om han dör (11:25).

Allt gott!

Elias

1 kommentar:

  1. Att har barna tron är vigtig med läsning av bibel och at leva med bibel lär är välsignelse och glädje och seger i salmhället med utan Gud och hans omsorg och kärlek, ,så vi har stor uppgift av Herren att hjälpa folk till barna tron ,tack avr välsignat ,keijo

    SvaraRadera